KulturmarkKulturmark
Vatten och myrmarkVatten och myrmark
Skogens magi
Det är aldrig långt till skogen i Sverige. Men i andra länder kan det vara det. På Färöarna finns det ingen skog alls, för att ta ett exempel.
I Sverige har vi aldrig långt till skogen. Oansett var man bor i Sverige hittar man åtminstone små skogsplättar även i tättbebyggda områden som Stockholm och andra större städer. Hälften av den svenska skogen ägs av privatpersoner, en fjärdedel av staten och resten av storbolag. Oavsett vem som äger skogen så gäller allemansrätten. Det betyder att alla som vill kan vandra i skogen och plocka bär och svamp om man vill.
Skogen är så betydelsefull för oss människor. Trots att skogens växtlighet inte är särskilt artrik så erbjuder skogen oss människor så mycket. Det är själsligt rogivande att vandra i en skog. Samtidigt är det spännande att leta efter svamp. Var finns kantarellerna ? Och när man hittat ett ställe är man strax på jakt igen efter nästa ställe.
I skogen finns det skydd för väder och vind. Det finns fina platser att övernatta på i skogen. Det kan vara under en gran, om man inte har tält. Det kan vara mjukt av mossa att ligga på. I skogen kan det finnas källor, bäckar och andra vattendrag där vattnet är kallt, klart och gott att dricka.
Förr i tiden kunde man låta korna gå och beta i skogen eller på strandbeten. Människorna har vistats mycket i skogen genom tiderna. Förr just för husdjurens skull förutom att man också hämtade hem ved för att värma sig och laga mat i stugorna och man hämtade hem mat från skogen i form av bär och svamp. Även bark i fattiga tider då man bakade barkbröd.
Då växte det också fram folktro och vidskepelse om väsen som bodde skogen. Det var vittror, tomtar, troll och skogsrået och näcken som alla hade anknytning till skogen om de inte rent av bodde i den.
Det är inte så konstigt att människornas fantasi sattes i rörelse av att gå i skogen. Det kan man som nutidsmänniska också känna att skogen lockar fram sagor inom en. Det kan vara en jättelik stenbumling som helt omotiverat ligger där mitt i skogen trots att inget berg eller någon bergsbacke syns på långt håll. Då kan man fundera hur den där stora stenen kommit dit. Speciellt då stenen är så stor att den inte skulle rymmas att rulla mellan träden ens. Ja, då kan man förstå att äldre tiders människor trodde att det bodde troll i stenen eller under den. Frågor som inte får svar lockar till fantasier förstås. Idag vet vi att det var inlandsisen som släpade stora stenblock med sig när den drog fram en gång i tiden. Så nuförtiden kan vi människor njuta av stenen mitt i skogen och vi behöver inte vara rädda för den.
Liv i skogen
Artrikedomen är inte särskilt stor i den svenska skogen men där finns mycket liv, mycket mer än man ser och förstår vid första ögonkastet. Javisst, träden i skogen är nästan likadana, kan man tycka. Gran, tall, björk är de vanligaste träden i skogen. Fast i Skåne finns det lövskog som bokskogar till exempel. Men de finns inte i hela landet. Men undertill, precis rakt under ens fötter finns en så stor sak som växer att den är nästan som en egen planet. Och det är det mycket som kommer att bli de svampar människan kan plocka i skogen och äta. Visste du att svamp är en källa till D-vitamin?
Den underjordiska svampen är gigantisk och kan breda ut sig i många kilometer åt alla håll och kanter. Ovanpå marken växer mossor och lavar och där finns ett myller av småkryp som har sina tillhåll. Förutom det finns det massor av blåbär- och lingonris, kråkbär och tranbär i skogen. Bland de växter som finns i skogen är flera ätliga. Det är inte för intet som skogens skafferi är något man talar om. Lavar är ätliga, liksom granskott, björksav och olika växtrötter. Vassens rötter kan ätas och många andra växter.
Smakrika växter som harsyra och stensöta är goda att äta som de är eller ha med i sallad. Rallarrosor växer gärna vid vägrenar och kalhyggen och deras rötter kan man koka soppa på efter att man tagit bort mittsträngen som är besk i smaken. När den är borta så blir soppan kolhydratrik. Bladen kan man koka te av.
Tall har man historiskt sett gjort såpa av och tvål som doftar lite speciellt. Göra upp eld på tall är väldigt lätt då den är full av terpentin. Men barren är fulla med c-vitamin och goda att koka te på.
Nypon kan man plocka och kärna ut för att sedan koka till soppa eller koka te på dem. På vintern kan man äta även svarta frukter av nypon.
Det kan även finnas hallonsnår i skogen och många andra växter som är ätbara. Traditionellt har skogen även gett ved att elda med både för lägerelden men också för hemmen som har värmekälla.
Förutom skafferi och bete för husdjur så har människan också tillverkat möbler och golv, fiskelinor och korgar och mycket mera med det som växer i skogen.
Skogens mångfald
Traditionellt har människan tagit ut ur skogen trä för att bygga möbler, hus, kökskärl som tallrikar, skopor, kontar, korgar m.m. och malt trä till pappersmassa och tillverkat papper och annat. Idag har skogens nytta blivit ännu större.
Skogen är en kolsänka vilket gör att allt man tar ur skogen är klimatsmart. Förnyelsebar energi får man av skogen. Man odlar snabbväxande skog som är tät men som samerna inte tycker om just för att den är så tät. Just den snabbväxande slogen används som bränsle, som bioenergi. Nackdelen med den är att den är så tät att solen inte når marken och därför växer inget annat just där. Det är därför samerna har protesterat mot att man ska odla sådan skog.
Men av vanlig flis kan man också göra förnyelsebar energi och idag håller man också på med att ta fram drivmedel för bilar av skogsmassa. Det finns andra som tar fram andra produkter som tyger som är förnyelsebara. Ersättning för plastprodukter hittar man också på av det som skogen kan ge. Det verkar som att skogen kan ge oss människor långt mer än vad vår fantasi har kunnat komma på förut.
Även engångsprodukter som tidigare gjorts av plast kan ersättas av de produkter skogen ger. Man håller just som bäst på att utveckla fler material som träden kan vara grund för. Träd är fiberrika och kan användas till oändligt många olika saker, har många olika produktutvecklare kommit underfund med.
Skogen går att förnya hela tiden. För varje träd som huggs ner planterar man nya träd. Det svenska virkesförrådet är mycket stort så det är inte någon risk att skogen skulle försvinna. Det finns inte så mycket gammelskog kvar men den som finns är det många som försöker bevara för kommande generationer.
Liv omkring fäbodar
Det är intressant att titta på de förändringar som kommit i naturen och de vilda djurens varande när korna kom till skogen. Fäbodbruk har nästan alltid ända till idag varit mycket betydelsefullt i inlandet i mellersta och norra Sverige. Det har varit viktigt för försörjningen för att den odlade jorden inte har räckt till. Därför har man under sommarmånaderna utökat marken genom att föra husdjur som kor och getter upp till skogs där man byggt stugor och härbren. Om man i skogen plötsligt hittar en timrad stuga på en liten ängsglänta så är det frågan om lämningar efter en fäbod.
Man kan säga att fäboden är ett gränsland mellan den odlade kulturmarken och vildmarken. I det här gränslandet har det uppstått en stor artrikedom av växter.
Vad beträffar djuren så har de vilda rovdjuren sökt sig till fäbodarna eftersom där funnits mat. Fäbodbruket har med andra ord även berikat djurlivet överallt där det funnits fäbodar.
Skogen där fäbodbruket kunnat bedrivas har gett många nyttigheter åt människan. Det handlar om färskt bete men också hö från skogen, virke till möbler och hus, järn från myrarna, lavar, torv och bark, ved att elda med och vilt att äta. Spåren finns kvar och kan läsas av i naturen.
Fåglar och vilt
Naturvårdsverket har i Sverige ett registrerat varumärke vid namn Naturum. Det är helt enkelt informationscentrum i anslutning till olika naturreservat där man kan få veta mer om naturens mångfald i just området.
Vid Hornborgarsjön finns ett sådant Naturum värt att besöka. Just vid Hornborgarsjön kan man få se tranornas dans antingen genom att åka dit och skåda dansen själv med egna ögon eller virtuellt genom videoinspelningar.
Det som är spännande förutom tranornas dans är förstås att Hornborgarsjön gett upphov till så många olika fåglars trivsel så de kommer i mängder dit. Vildgäss och tamgäss är gäss båda två. Här ser man hur vilda djur har blivit tama och kommit i människans tjänst.
Kulturlandskap är inte bara odlad mark utan all mark som människan påverkat starkt genom människans aktiviteter. Hornborgarsjön är också ett kulturlandskap. Mängder av fågelskådare och andra intresserade kommer till Hornborgarsjön varje år.
Men i kulturlandskap trivs också andra djur. Rådjuren kommer gärna till människornas trädgårdar. På en del orter kan man få se hela familjer av vildsvin gå fram mellan tomterna i en trädgårdsstad. Idag kan man också få se varg eller höra dem yla på avstånd om man bor i Värmland till exempel. Grävling är inte heller ovanligt men lodjur är skygga så dem ser man inte så ofta.
Våtmarker
Det finns många slags vatten, vattendrag och markområden som är fyllda med vatten, så kallade våtmarker.
Myren är en våtmark men inte alltid särskilt blöt. Den kan vara öppen och gräsklädd men kan vara full av buskar eller träd. Om myren är trädklädd så kallas den för sumpskog.
Våtmarken har ofta varit en sjö som blivit en myr för att sjön vuxit igen. Den kan också bildas vid landhöjningar och då brukar den blöta marken täckas direkt av torv. Det är också utmärkande för myrar att det finns så lite syre i marken så att växter som dött inte förmultnar utan omvandlas till torv.
Växligheten är annorlunda på en torv men det finns bär på myrar som till exempel hjortron.
En mosse är en myr som inte får vatten på något annat sätt än genom regn och snö. Den är väldigt artfattig för att det finns väldigt lite näring i våtmarken och regnvattnet för inte med sig näring heller eftersom den inte gått igenom jordlager först innan den kommer till mossen.
Ett kärr är också en slags myr men här får kärret vatten från marken runtomkring vilket gör att kärret kan vara väldigt artrikt men också ganska fattigt på det.
Skogstjärnar och gölar är vattensamlingar eller väldigt små sjöar i anslutning till eller i en myr. Skillnaden mellan en tjärn och en göl är att gölen finns på myren och har bildats där medan tjärnen har funnits där före våtmarken. Man kan säga att tjärnen är det som är kvar av den igenvuxna sjön som till slut blev myr.
Träsk är också en slags våtmark. Den kan vara så stor att den är som en sjö eller flera i anslutning till varandra.
Strandängar
När man kör förbi en sjö eller längs med havet och ser att det går kor och betar i vattenbrynet så är det en strandäng man ser. Där växer det högt gräs, även vass och örter av olika slag. Strandängen är det område som brukar bli översvämmat av högvatten särskilt om våren då smältvattnet kommer till.
Marken är blöt eller fuktig men här finns det så gott om syre i vattnet att det inte kan bildas torv och därför blir det ingen myrmark av strandängen. Här blir vattnet periodvis högt och översvämmar marken och periodvis torkar den upp.
Strandängar finns både vid sjöar och vid havsvatten. Skillnaden på växter är att de strandängar som finns vid havet översvämmas av saltvatten och växterna som finns där trivs med det. Oftast är strandängar väldigt artrika oavsett om det är söt- eller saltvatten det är frågan om. Strandängar är olika breda beroende på hur stor yta som brukar bli översvämmad eller rättare sagt hur stor variation det är på när vattnet svämmar över och när det dragit sig tillbaka.
Strandängar har i alla tider använts som betesmark eller att man slagit hö av det. Gräset är näringsrikt och artrikt.
I det här formuläret är du välkommen att skriva ner frågor eller om du har synpunkter.
