Det är aldrig långt till skogen i Sverige. Men i andra länder kan det vara det. På Färöarna finns det ingen skog alls, för att ta ett exempel.
I Sverige har vi aldrig långt till skogen. Oansett var man bor i Sverige hittar man åtminstone små skogsplättar även i tättbebyggda områden som Stockholm och andra större städer. Hälften av den svenska skogen ägs av privatpersoner, en fjärdedel av staten och resten av storbolag. Oavsett vem som äger skogen så gäller allemansrätten. Det betyder att alla som vill kan vandra i skogen och plocka bär och svamp om man vill.
Skogen är så betydelsefull för oss människor. Trots att skogens växtlighet inte är särskilt artrik så erbjuder skogen oss människor så mycket. Det är själsligt rogivande att vandra i en skog. Samtidigt är det spännande att leta efter svamp. Var finns kantarellerna ? Och när man hittat ett ställe är man strax på jakt igen efter nästa ställe.
I skogen finns det skydd för väder och vind. Det finns fina platser att övernatta på i skogen. Det kan vara under en gran, om man inte har tält. Det kan vara mjukt av mossa att ligga på. I skogen kan det finnas källor, bäckar och andra vattendrag där vattnet är kallt, klart och gott att dricka.
Förr i tiden kunde man låta korna gå och beta i skogen eller på strandbeten. Människorna har vistats mycket i skogen genom ti
derna. Förr just för husdjurens skull förutom att man också hämtade hem ved för att värma sig och laga mat i stugorna och man hämtade hem mat från skogen i form av bär och svamp. Även bark i fattiga tider då man bakade barkbröd.
Då växte det också fram folktro och vidskepelse om väsen som bodde skogen. Det var vittror, tomtar, troll och skogsrået och näcken som alla hade anknytning till skogen om de inte rent av bodde i den.
Det är inte så konstigt att människornas fantasi sattes i rörelse av att gå i skogen. Det kan man som nutidsmänniska också känna att skogen lockar fram sagor inom en. Det kan vara en jättelik stenbumling som helt omotiverat ligger där mitt i skogen trots att inget berg eller någon bergsbacke syns på långt håll. Då kan man fundera hur den där stora stenen kommit dit. Speciellt då stenen är så stor att den inte skulle rymmas att rulla mellan träden ens. Ja, då kan man förstå att äldre tiders människor trodde att det bodde troll i stenen eller under den. Frågor som inte får svar lockar till fantasier förstås. Idag vet vi att det var inlandsisen som släpade stora stenblock med sig när den drog fram en gång i tiden. Så nuförtiden kan vi människor njuta av stenen mitt i skogen och vi behöver inte vara rädda för den.
